Hösten är här !

Har kommit igång med träningen och distansträningen fungerar fint med bägge händerna på styret men ingen raket i backarna eller i snabbare cykling var stabiliteten i kroppen är viktigt. Hösten har också kommit och i morse var det inte många plusgrader och trotts valet av intermedium handskarna. Solen kom och värmde upp tillställningen och det blev en bra dag igen. Nu ser veckorna ut som vanligt med träningsplaneringen denna tid av säsongen som innehåller några styrkepass och cykling så mycket tiden tillåter. Mycket på jobbet gör att det blir redan några innepass för vill inte ute på kvällarna i skogen med crossen för nyckelbenet tål inte det. Styrke passen går bra men ingen överkropp än så länge. Bävar för kommande halkan och vad de kommer att medföra….

Igår hade vi en arbetsdag och styrelsemöte på Sports Medicine. Bra rapporter och fina beslut med nya ordförande i företaget och framtiden ser bra ut. Snart väntar en studieresa och mycket annat intressant.

På torsdag skall jag till Gamlakarleby var vi har en tillställning med gamla kompisar och Maria flyger direkt från Europa för en kortare uppdrag på pappas hemmaplan. Skall bli kul och allt kan hända då Johan Björk ansvarar för tillställningen.

 

 

Back in Bussines…

Två veckor i stillhet med ont och elände tog tålamodet slut i morse. Har cyklat lite lugnt med en arm till jobbet, flyget, runt Nydala och till ishallen och igår fick jag vä armen ner på styret och det gick ganska bra. Lördagar är ju GCK:s bästa distansdag och bestämde att hänga med. Planen var att cykla och känna efter ett tag och sedan slå hörlurarna på radion på och lyssna på svensktoppen och cykla hem. Men…. Det gick bra i bra sällskap och fortsatte och i Hörnefors blev det medvind och kursen mot fika i Vännäs Lyktan och det missar men inte. Några fina backar på vägen gick bra och farten passade mig bra. Efter fikat kom ju frågan som jag har ställt hela vintern, denna gång från Peter Eriksson, Rödåsel eller hem direkt. Var förberedd på frågan och svarade att småbarnsföräldrar bestämmer. Svaret kom snabbt som innebar 4 mil till och backigt och jävligt….
Peter höll lite extra ögon på mig och såg till att det ändå blev hyggligt för mig. Hemma med 154 km och 4.45 att föra in i träningslogen som har varit ganska tom senaste två veckorna. Nu har krampen i vä arm och skuldermusklerna släppt och kroppen känns som vanligt på lördag kväll. Frakturen i nyckelbenet har börjat stabilisera sig. Frågan är nu om jag är på väg tillbaka, träna skall jag men sedan att tävla är en annan fråga. Känns ingen vidare att gå in i höstens halktträning med den facit som jag har.
Var igår igen på röntgen av mina frakturer. Skulle då göra en kontroll ZT (datorröntgen) på min höger nyckelben och skulderblad som inte har läkt helt som väntat. Systern som tog hand om mig såg att jag behövde en hel del hjälp och då hon fick höra att vä nyckelbenet var mera i behov av kontroll berättade hon att den kommer också på bild. Skönt för då slår vi två flugor på en åtgärd. På tisdag ser jag då hur allt ligger till då doktorn har sett bilderna.
I morgon är det KM i tempo och då ställer jag upp som funktionär och får kanske en sekreterare med mig. Sedan skall vi nog cykla lite i morgon också.
Annars har jag följt Vueltan varje dag och Chris Horner avgjorde tävlingen idag. Starkt gjort och frågan är om det blir mera ståcykling i framtiden. Hockeyn har dragit igång och tyvärr slarvade Björklöven bort en fin chans till vinst på hemmaplan. Efter någon vecka vet vi mera hur det kommer att se ut i vinter.

En annan vardag!

En vecka sedan min cykelsäsong tog plötsligt slut och mycket förändrades i vardagen. Kan inte cykla till jobbet och att ta bilen gillar jag inte och att bara ta in sig i den är påfrestande. Har heller ingen brådska hem från jobbet på kvällen för ingen träning möjligt. Dagen planeras lite utifrån när jag kan få hjälp med påklädning och hjälp med byte av bandagen som har minskat i storlek och antal som är nu nere på 7 st. 20×5 cm. Denna procedur skall också timas ihop med duschning och när jag har hjälp hemma. Före allt detta skall också smärtlindringen sättas in en timme före. Nu förstår jag att folk med stora brännskador inte alltid överlever och att de har mycket att lära och berätta till folk om sin kamp om överlevnad och smärta. Inte så att jag är ens i närheten av det men öppna hudsår kan vara jobbiga…..
Nojaa… Slut med att klaga och konstatera att jag cyklade mina första km på en vecka i dag. Nydala runt som är ca. 10 km. Har sprungit runt sjön på ca. 38 min. några år sedan och idag tog det två timmar med alla förberedelser på MTB. Cykla med en arm på MTB går bra men vä knä hade svårt att rulla runt i början trotts tejpning av såren var anpassade för detta. Elisabeth var med som hjälpryttare på sin Sjösala och hon hängde med lätt.
Just nu missar jag varken Finnkampen, Formel 1, Vueltan eller annat som kan underhålla mig.
Hushålls arbete går inte alls och det är kanske det som tar längst att komma tillbaka till.
Nästa vecka blir intressant igen. Början av veckan kontroll röntgen av den senaste nyckelbens frakturen, på fredag ZT av hö nyckelbenet efter skadan ett år sedan, genomgång av MR undersökning på fredag av vä höft som jag skadade ett år sedan och spädde på lite en vecka sedan. Schemat är fullt och förstår om alla inte hänger med i beskrivningen för jag måste också skriva upp allt på papper och almanacka att inte missa något. Sedan skall jag också börja skissa på skadeanmälan till försäkringsbolagen men det har jag en viss vana av redan.
Få se vem som ledsnar först, jag eller någon i omgivningen. Tur att jag har bra omgivning och många vänner som peppar mig just nu, tack !!!
Ingen fara på taket, men inte så mycket intresse just nu för cykelbloggar, träningsplanerings sidor, komponent kataloger eller resultat listor.
Skall ändå skicka mail till SCF och efterlysa guldmedaljen från VSM partempot. Tjatade hela vintern på min par kompis JanE att han skulle skaffa en tempocykel och då han fixade den så anmälde jag oss till H-50 partempot. Sedan att vi vann hade jag räknat lite med men kanske inte JanE. Att han inte fick sin första SM medalj efter allt detta är ju lite dåligt. Har läst reglerna och enligt dem skall vi få medaljer om de då kommer några månader sena på posten så har vi nog förståelse för detta. Vi fixar egen ceremoni här uppe Umeå för oss var detta ganska stort ändå!

Kvoten börjar vara utnyttjad…..

Hade laddat för finalen och formen vad god och hade fina ben och allt flöt som det skulle. Kändes hela tiden att det var bara att ösa på och med vinden kändes också bra. Hade passerat några tävlande och hade tre km kvar. Då hände det som inte skulle hända… fel på noterna eller då hade kartläsarn tappat bort sig. Märker plötsligt att vägen inte går rakt fram efter krönen utan ganska skarp höger och jag är ute på gruset. Försöker hålla lugnet och komma upp efter som men sedan sitter jag bara på asfalten och känner att det är ganska bra med skallen men vä nyckelben av uch massor av blod och det vanliga som jag tyvärr börjar tyvärr vara med. Tankarna att fortsätta kom ju men tur var att Håkan Pettersson som jag just hade passerat stannade och tog kommandot.
Uddevalla lasarett med röntgen av armar, axel och höft och utskrivning nästa dag. Hemresan är ju lång med denna gång dubbel….
En av tjusningarna i denna sport är är att trevliga kompisar och atmosfären kring tävlingarna som gör att man trivs. Nu fick jag mycket uppskattad hjälp av kompisar med cyklarna och bilen och allt annat som jag uppskattar högt. En sak som balanserar de negativa tankarna som just nu dominerar då jag funderar på vas komma skall.
Nyckelbenet av på den mindre skadade vä sidan och sedan rejäl städning på hudskador på ben, höft, armar och axel. Gör ont men mest ont i själen just nu.
Kartläsarn har fått sparken så han söker nya uppdrag…..
Har inte tittat på sammanställningar i cupen som har varit spännande men vill gratulera ffa. Lars Gillberg men även andra för fina tävlingar.

Hösten är här!

Många tecken påminner att hösten är här. Såg idag några flyttfåglar på väg söderut, behöver jacka och handskar på morgonen, långärmat på kvällspassena och plockade reserv lyset på cykeln om det skulle bli sen kvälspass. Men den viktigaste är nu gjord som är tecken på att även vintern är på gång, nämligen Mallis bokningen. Detta innebär också att det blir en cykelsäsong till trotts chip hotet….. Att satsa nästa år igen har nog lite att göra med att jag går upp i H-60 och nya gubbar att mötas igen. H-55 har varit spännande i år och många deltagare i veteran mått.
Veckans två första träningspass har varit bra och gårdagens tempoträning gick bättre än på länge. Idag körde vi lagtempo 2x Bjännsjön runt och där får man ofta besked om formen och så var det idag igen.
I morgon kväll styr jag Audin mot Stockholm var jag skall få besked hur allvarligt höftskadan är. Ont men går ändå att cykla men hopa och gå är sämre. På fredag vidare mot Svanesund var Veteran-Cup finalen går. Reglerna säger något om att man måste vara på plats för att få sin medalj och pris för placeringen. Hoppas nu bara att medaljerna finns på plats denna gång så att de inte kommer en månad efteråt med posten. Funderade lite att hoppa finalen men är fortfarande för plikttrogen för att inte följa reglerna. Fick nämligen ena av SM medaljerna i dag brevlådan och den andra partempo guldet kommer väl senare i ett annat brev.
Sist men inte det heller vidare positivt, nämligen valet av dagens rubrik. Det borde ha varit ”Norrlands cykling är död”. Känns så efter att Norrlandsmästerskapen blev inställda som Sunsdvalls Cyklisterna skulle ordna. Nojaa…. Vi får ordna en träningsdag eller två med lite fart och stämning här i krokarna istället och vara lite småskaliga.

Själevadsfjärden runt x 3 !

Här i Västerbotten och Norrland i allmänheten bjuds inte på så många cykeltävlingar så det gäller att passa på då någon drar ihop en tävling. Nu åkte vi idag 130 km söderut till grannstaden Övik som bjöd på 165 km cykling med tre varv runt Själevadsfjärden. Fint väder och närmare 20 st. som ville cykla långt. Första 135 km uppvärmning men sedan blev det att jaga en utbrytning med fulla muggar. Vi plockade upp en av utbrytarna men Kalle Walej GCK gjorde bra jobb i täten ensam och vann tillställningen. Vi fick riktigt bra lördagsträning och alla blev trötta. Hade chansen att spurta om 2:a platsen men numera hoppas jag över dessa chanser…. Måste få en period utan skador och sedan ordning på gamla skavanker. Höften som jag skadade i början av juli som jävlas och gör att jag går ibland som krigsinvalid skall MR röntgas i Sthlm på torsdag och sedan nyckelbenet som jag skadade ett år sedan skall igen MR röntgas 13/9 men då i Umeå. Sedan skall allt detta regleras med försäkringsbolagen. De undrar kanske vad som pågår. Samma gjorde 4 åriga Albert som funderare att varför ramlar morfar alltid då han tävlar……
Igår hade vi trevlig middag hemma hos oss med barnen och barnbarnen och sedan fick Majsan följa också med. Majsan är en stor hund som jagar lejon då den är i sin rätta element.
Imorgon skall jag träna tempo för att det skall funkka bra på Veteran-Cup finalen kommande helg. Tror att om jag har räknat rätt så bör jag vinna en av tävlingarna i finalen för att vinna totalen. Tempo-Cupen är körd för jag missade två tävlingar i våras då jag var sjuk men linje-cupen har jag vunnit om mina kalkyler är rätt.

Cykelvasan 2013,

Cykelvasan har varit min och Marias gemensam tävling och så var det i år också. Vi hade lite förstärkning via Elisabeth på service och PR sidan samt familjen Olsson och Bauer som skapade de bästa uppladdning och övernattnings miljöer. Vi kom sent på fredag till Mora och efter trevlig middag hos Olssons med Anders kusin och hans kompis Magnus drog middan ut på tiden men det var så trevligt med lite vin till pastan. Sällan vin uppladdning till storloppen! Sedan bil till Sälen och Bauers hus i Lindvallen var allt var toppen som vanligt. Hämtade nummerlapparna tidigt på lördag morgon och redan då fick man se att arrangemanget är väl organiserad.
Vi rullade ner från Lindvallen till starten i tid och efter lite snack med många som man kände var det dags att starta i grupp 8. Första backen lugnt för Maria kom direkt från 8 dagars läger i Stelvio. Sedan blev det att trampa på och jag fick nog vara på min vakt på sämre underlag och utförskörningar… Maria hade en sprillans ny Storck 29er som gick som tusan då det var bumppigt och svår underlag. Min Gamla Scott klagade och trötta fram dämpningen hade nog fullt upp. Hade några huhhuh lägen men höll blicken upp och framåt! Hamnade några gånger på lite efterkälken då jag tog det försiktigt men cyklade sedan snabbt på bra underlag. I ett läge låg det en stor hög cyklister efter en kurva och då blev jag lite skraj för ville inte se där Marias ljusblåa tröja…. Men hon passerade förbi dem just då i diket och allt var ok men inte för all i cykelhögen. Sista timmen blev tung för Maria för då kom krampen och vi tog det lugnt men ändå allt som gick.
Tiden blev någon minut över 4 timmar men trevligt var det igen och nästa år igen om planeringen tillåter. Vädret var bra på tävlingsdagen men regnet natten före gjorde banan tung och det orsakade en hel ojämnheter som jag inte gillar men som egentligen är den riktiga MTB:n……
Dagen efter hade jag lite konsult uppdrag hos en skadad alpin junior som hade vejt för en större krasch men han är på skidor igen inom någon vecka.
Nu hemma igen och hann igår träna lite tempo för det är några tävlingar kvar. Denna vecka hårdkörning med GCK och sedan Själevaden runt på lördag med GCK gubbarna. Hoppas på fint väder och en hård 15 milare med trevlig grupp!

Då hände det som jag varnade om !

I gårdagens blogg skrev jag om cykelmarödörer med mobilen i handen på cykelvägarna. Vi hade samling vi gamla bron och skulle norrut och cykla lagtempo via Bullmark till Sävar. Vi cyklade mot cykelbron ”lilla svingen” som går över järnvägen. Sa då till den som cyklade närmast mig att detta ställe är en av de farligaste ställen i stan och det brukar komma cyklister med full fart på felsida…..Vad händer, joo det kommer en kvinna i100 knyck med mobil i handen och då hon ser oss nitar hon fullt och får sladd och skrotar i 50 knyck….. Koomiskt men sant. Hon hade tur att hon gick inte i den farten in i järnräcket. Hudskador, rivna kläder och skrotad cykel kröp hon där och samlade sina leksaker med mobilen i högra handen och höll masken då vi försökte hjälpa henne.
Så bäst är nog att hålla sig på huvudlederna för cykelbanorna är livsfarliga!

Taktiken gick hem !

Helgen har varit bra med Nolia parkeringsjobb och sedan Vännästramppet på söndag. Fin och enkel arrangemang av en liten och ny klubb som visade att arrangera motionslopp går på några man och några funktionärer. Fin bana med backar som ofta fattas på cykeltävlingar här hemma i Sverige. Klungan höll ihop till halva sträckan tills Angnäsbacken reducerade klungan till hälften. Sedan backarna från Bjurholm mot Vännäs halverade ytterligare klungan. Lite körning ffa. av GCK och Peder Larsson. Sedan var det motionstempo ett tag tills jag tappade tålamodet och gjorde en rökare och fick några hundra meter i några km. Klungan kom ikapp och GCK gubbarna fick vila. Efter någon minut gjorde jag nästa försök som jag nästan trodde att skulle gå hem men för mycket utförskörning och klungan kom i kapp. Till slut höll jag upp farten tills slutbacken på 2 km till Pengsjö kom och då hade jag gjort mitt och GCK gubbarna var beredda och gjorde sitt i backen. Peter Eriksson som har varit skadad längre tid visade att vilan har gjort sitt och var först före Peder Larsson. Möra Öviks och Vännäs gubbar kom sedan i kön. Taktiken gick hem även på denna fina och enkla motionstävlingen som hade samlat kring 60 startande.
Övrigt bra tempoträning ensam på GCK träningen kväll…… bra tid utan hare. På vägen till banan cyklade jag plikttroget på cykelbanan med tempocykeln men börjar hålla med kommunalrådet Lennart Holmlund att vi har problem på cykelvägar med dessa marodörer som pratar eller smsar då de cyklar. Fick bromsa kraftigt och veja för att inte krascha igen med en ung man från ett annat sverige… som smssade utan händer på styret och blicken i sin mobil. Hade stor lust att sätta in en riktig höftare eller elbowing men ångrade i sista stund. Klokt ändå men lite ångrar jag…. men efter detta blir det E4:an mitt i filen och i tempoposition!

Bra träning med GCK!

Borta bra men hemma bäst gäller nog fortfarande. Konstigt att säga det efter fin semester och cykling i Italien. Där var det vackert och fin cykel terräng men där tränade man ensam. Bergen i Italien går inte att ersätta men fartträningen blir lite si och så. Sedan tror jag att mycket av krafterna i kroppen under juli gick till att läka att hudskador som jag fick i början av juli.
Nu hemma i vanliga rutiner med jobbet och träningen som fungerar utmärkt. I måndags testade jag tempobanan och bra tid med träningshjulen som gör en del. Efteråt blev det bra partempopass med JanE. Sedan på tisdag lagtempo och då kändes det bättre än på länge. Onsdag motionspass var tempot drogs upp till slut så att det var dags att skicka inbjudningar till några till torsdagens riktiga fartpass. Så var det torsdag och riktigt bra ”vilda västern”, skjut eller bli dödad…. Nojaa blev nog dödad men sköt en del också och trampade hem med fin känsla som jag har saknat sedan april. Fredag var det dags att vädra TempoStorken och en timmes slit med motvind och till slut medvindssurf i 50-55 km/h en längre bit.
Lördag kallade plikten som parkeringsvakt på Nolia. Bra arbetsinsats för klubben som ger fina pengar. Riktigt roligt att rada in bilar och se olika chaufförer, vissa sura men absolut de flesta trevliga. I morgon dags för Vännästrampen som är en motionstävling på 120 km och en bana som innehåller bra många fina backar och stämmer väderprognosen så blir det långa kantvinds sträckor och motvind Bjurholm-Vännäs. Hoppas på bra startfält och pigga ben!